klarakalas

lördagskvällen blev som misstänkt stökig, stor förfest, kul folk, stökstad.
Vägen hem blev inte alls lika rolig.
Efter inhandling av nattamat och dividerande om ev. efterfest och isf när/hur hamnade jag i sitsen att knalla mellan efterfest 1 (bolmen) mot efterfest 2 (nyhem)...ensam (kanske inte så smart) inte jätteonykter (tur det) och med säkert mål och viss telekontakt med folk på efterfest 2.
Väl ute på Laholmsvägen märker jag ett gäng killar som på avstånd börjar gå efter mig. För att testa om jag bara var paranoid gick jag över till "fel sida" av vägen - varpå gänget också gör det. vid nästa övergångsställe går jag tillbaka över vägen, varpå de följer efter.
En bit framför mig står en ensam kille och väntar på någon, och när jag går förbi försöker han stanna mig och frågar om jag vill ha en cigarett, jag viftar bara bort honom och säger att jag har bråttom att möta någon lite längre fram. Killen stanar då och väntar in övriga gänget, som sedan fortsätter efter mig.
Jag har i det läget småpanik och ringer folk på efterfest 2, och ber någon komma och möta mig, varpå jag får svaret att det blivit ändrade planer, och att tjejer inte längre är välkomna...växande panik och förklaring till varför jag vill bli uppmött räcker dock inte och jag börjar febrilt ringa alla jag känner närmast där jag befinner mig.
Som tur är svarar Erica, och kommer ner och släpper in mig. GOSH!
Det hade kunat gå riktigt illa det där, men löste sig till det bästa hursom.

Dagen har spenderats hos Erica med sömngångs-spekulationer, partyanimals, trädplanterande, repriser och god mat. sweet!
Tyvärr verkar förkylningen inte alls vilja lämna mig ifred och snart sitter jag väl under ett berg av papper och snörvlar och är ynkligast i världen. Damn


Over and Out