vem eeeee han?

(tänk er det sjunget av mange schmidts körtjejer)

Jag har en övertygelse om att man några gånger i livet har en "moby dick", alltså en "vit val" att tampas med, som man inte riktigt kan släppa att man aldrig riktigt lyckas fånga.
Någon som på ngt underligt vänster blir "idealet", den man mäter alla andra potentiella mot. Det måste inte vara ngn självklar, utan kan tillochmed vara någon man retar sig lite på.
Denne/Denna någon gör comeback på de märkligaste sätten man kan tänka sig.

En av mina Moby Dicks (heh) har gjort comeback (eller ja,  semicomeback iaf) idag. Jag såg ett foto på stretch...det var...lite lamslående.
Jag har knappt tänkt på honom på flera månader, och så ser jag EN BILD...och det är som igår igen. Som om det var igår han ville stanna och se på film i sängen hemma hos mig hela dagen, igår han gick och handlade glass i mina mjukisbyxor, igår han lyfte bort mig från slagsmålet jag hamnade i mitten av, och igår vi stod och skrek åt varandra någonstans på östermalm.
Skönt att jag typ sitter fast i tanken på mig och honom.
En högljudd, sarkastisk, småagressiv, svartsjuk narcissist - verkar vara en bra måttstock för framtida satsningar...eller?

Borde ju inte vara så svår att överträffa tycker man. Sjukt dock att just Stretch skulle kunna få mig att lämna rätt sså mkt vem som helst.


Over and Out

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0