klarakalas

så var man tillbaka ett par h senare.

Sjukan gick så bra den kunde, benet har fortsatt ligga rätt därinne och så. Efter ett par turer i rullstol letandes efter stället jag skulle till så fick jag även ett nytt gips.
Och inte av vem som helst, utan av snygg-doktorn Jacob...eller han la ju inte gipset, men han klämde på min fot och tittade beundransvärt på röntgenbilder på mitt skelett. (den där biten om beundransvärt kan nog vara en tolkningsfråga, men iaf)
Doktor Jacob tyckte att jag skulle ha gips i dryga fyra veckor till, frågade frågor om mitt liv och mina intressen (dvs. om jag jobbade eller pluggade och om hur jag trodde det skulle funka med kryckor och sånt)  och sedan lade han handen på min arm och sa att vi skulle ses senare. Det är nog bara en tidsfråga innan vi kilar stadigt, jag och Doktor Jacob.
han är ortoped...det är lite coolt med karlar som kan laga trasiga skelett.

Nu ska jag och mina kryckor snart halta bort och ta en cig.
Lou kanske kommer snart också...mys.


Over and Out