klarakalas

Jag vet att jag varit kass på bloggande de senaste dagarna.
Jag ska bättra mig.
Jag lovar
Efter nyår,
precis som med resten av mitt liv.
Den här gången känner jag på mig att jag ska lyckas.

Ännu en dag i skolan, först började jag min filmstjärnekarriär i min och Lous film, sedan jobbade jag på att vattna mitt hat mot GoLive, det har under dagen vuxit sig ÄNNU större (ja, det gick...nu är det nog på gränsen dock)
Efter ett kort möte blev det middag.

Och så, till min och Linas stora förvåning hör vi ett suspekt ljud från grannlägenheten, eller nja snarare upprepade ljud. En sorts välbekant dunkande...med tillhörande mer verbala ljud. Ny fikna som vi var lyssnade vi en stund, tills vi helt enkelt blev lite småsura (läs; avundsjuka) När ljudet dock ALDRIG upphörde blev vi dock lite fööör nyfikna, klättrade upp i Linas säng och lyssnade med varsitt öra mot väggen.
Då klarnade det.
De låg ju inte alls därinne,
de spelade BONGOTRUMMOR (och en massa andra afrika- instrument) De spelade i sammanlagt fyra timmar. Det var kul. Eller?


Over and Out