Motivation känns som ett relativt ord...
Jaha, så efter det att jag blev lite mer pepp och glad efter P3s 90-talstema gjorde jag mig i ordning för att skutta ( yeah right) bort till skolans bibliotek och träffa Johan. Meningen var att vi skulle snacka igenom lite inför våra tal, som ska hållas på onsdag. jag och Johan har nämligen samma ämne, bara det att en av oss är "för" och den andra "emot".
Precis när jag håller på med fem saker samtidigt (som vanligt) minuten innan jag ska lämna lägenheten, ringer Johan och säger att vi kan hoppa över det och ses lite senare istället.
jag är inte sådär jättefåfäng av mig och det händer ganska ofta att jag snubblar till skolan osminkad, oborstad och inte alls särskilt fräsch. Idag hade jag ju dock ansträngt mig lite, just för att jag var på så bra humör. Därför kändes det lite som ett nederlag att inte få gå till skolan, eller iaf ut bland folk.
Eftersom jag känner mig själv så pass bra att det inte alls känns särskilt troligt att jag ska sitta hemma på östergård och göra seriös research inför mitt tal, (och för att jag ändå behövde cigaretter) kände jag att jag skulle gå till skolan iaf, även om Johan inte var kvar. Sagt och gjort.
Nu sitter jag här och söker än hit och än dit efter användbart material till vårt ämne, som förresten är abort. Mycket av det man hittar är ganska obehaglig läsning och mycket av det väcker starka känslor. Jag sitter med andra ord vid en freakin´ iMac på skolans bibliotek och är förbannad på manifestförfattare, fundamentalister, diverse amerikanska politiker och annat löst folk. Hoppas de dör.
Over and Out
Kommentarer
Trackback
